tankar en måndagskväll.

Jag vill uppdatera oftare. Jag vill berätta klart min historia. För den är långt ifrån klar.

Med en början på "ett", hann jag bara till "fjorton", i det som skulle vara de inlägg som jag skrev efter min dagboks följd. Mellan dessa numreringar skrev jag om annat, om tankar och känslor och minnen som dök upp.

Och jag tror lite att jag slutade vid fjorton, för därefter kommer den jobbigaste kvällen under hela vistelsen på IVA. Jag har skrivit om den förut, som mardrömskvällen, när min respirator togs bort, och jag hostade ut all min energi, tills det att jag inte orkade andas längre.

Det är dumt av mig att skriva att jag ska ta fram min dagbok och börja skriva igen. För jag har tänkt tanken så många gånger, och sedan dröjer det månader mellan mina uppdateringar i alla fall. Men jag vill, och jag hoppas att ni vill läsa resten.

Jag tror aldrig att jag blir färdig. Men det här är ett ställe för mig att gå tillbaks och minnas. Och för er att känna igen er, i en kompott av bra och dåliga minnen. I en karusell av olika känslor. Som jag hoppas att jag förmedlar.

Tack för alla kommentarer. Dom stärker mig. Och det gör mig glad att ni fortfarande hittar hit.