gbs

Ni går in här och läser, men hittar aldrig någonting nytt. Vart tog jag vägen?

Jag vet inte. Men jag är långtifrån klar. Min berättelse är inte slut än.
Men jag ska fortsätta.

Ju längre tid det går, desto mer rör jag ihop mina verkliga minnen med sådant som jag fått återberättat. Jag mindes  aldrig vad jag tänkte under tiden som jag låg på IVA efter att jag kommit hem. Nu minns jag inte heller känslan, eller hur långa dagarna var. Sex tidlösa veckor.

Är jag samma Josefin nu, som innan jag blev sjuk?

Jag ska ta upp min dagbok igen.