student.

Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle ta mig hit. Studentveckan har börjat, det var mösspåtagning idag.

Så långt har jag tagit mig. Men ändå är det så kort väg tillbaka. Till minnet. Minnet av när jag faktiskt låg där i sjukhussängen och aldrig trodde att studenten skulle bli min. Tillbaka till den fjärde september, som var den sista festligheten på flera månader.

Det stockar sig i halsen. Det är först nu, när jag upplever samma sak igen, som jag börjar tänka tillbaka. Tänk om jag skulle falla ner i sängen nu när jag går och lägger mig. Tänk om jag inte skulle kunna stödja. Jag har aldrig känt mig orolig över att det ska hända igen, men tänk om.

Sex dagar kvar till studenten. 16.00.
Någonting som jag längtade efter. Någonting som jag oroade och grät mycket över.
Och nu är det här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback