våren kommer smygande.
Jag vet inte. Men jag är långtifrån klar. Min berättelse är inte slut än.
Men jag ska fortsätta.
Ju längre tid det går, desto mer rör jag ihop mina verkliga minnen med sådant som jag fått återberättat. Jag mindes aldrig vad jag tänkte under tiden som jag låg på IVA efter att jag kommit hem. Nu minns jag inte heller känslan, eller hur långa dagarna var. Sex tidlösa veckor.
Är jag samma Josefin nu, som innan jag blev sjuk?
Jag ska ta upp min dagbok igen.
Hej!
Kände att jag ville sända en kram till dig! Det var så skönt att läsa din blogg!
O höra att du mår bra:)
Min brir ligger nu i Norge på intesiven med gbs..han e 27 år.. o jag bara LÄNGTAR till han e tillbaka! Svara mig gärna! I vilket fall, tack för att du skrivit om detta!
Kram Magdalena
Hej!
Har precis läst igenom din blogg, oerhört starkt! En närma vän til mig som jag känt sedan jag var ca 5-6 år (jag är idag 28) ligger på sjukhus i Norge med diagnosen GBS. (Det är samma person som Magdalena i ovanstånede inlägg berättar om).
Det går framåt för honom och han har em oerhörd kraft och kämpaanda!
Det stärker och hjälper att läsa en blogg som din! Det skulle vara intressant att höra mer om hur du mår idag:)
Kram/Johan
Min kompis sambo har en blogg där man kan följa händelserna: www.jannefredheim.blogg.no
Stå på dej. Det var intressant att läsa. Min fru ligger just nu med gbs och har just kommit ur respiratorn. Tack för att du delar med dej och att jag kan se att det kan gå bra.
Hej!
Jag fick sjukdomen i nov.1988. låg på neurologen i Uppsala i 2 veckor, slapp tack och lov respirator, hade "bara" problem med muskler som inte ville lyda samt domningar lite varstans och tung andning. Efter 2 veckor på sjukhus blev jag utskriven och tillfrisknandet gick fort.
Kram och lycka till!
Hej! Jag läser till IVA-sköterska och en av mina uppgifter är att öka förståelsen för patienterna på IVA. Jag har läst hela din blogg. Den är fantastisk. Det verkar som om du har gjort ett bra val som skrivit av dig dina upplevelser. Jag undrar om jag får göra en sammanfattning av din berättelse? Om du vill får du gärna läsa den och kommentera den först i så fall. MVH Miriam